Vilken betydelse kan Ålands demilitarisering och neutralisering ha i dagens säkerhetspolitiska läge? Det var en fråga som tre inbjudna fredsforskare, Hanna Smith från Alexandersinstitutet i Helsingfors, Gunilla Herolf, medlem i Ålands fredsinstituts styrelse och veteranforskaren Jan Prawitz pratade om i fredags i lagtinget. Det var det ett öppet seminarium arrangerat av lagtinget och sedan följde en intern diskussion med självstyrelsepolitiska nämnden. Det här ordnades med anledning av det meddelande om en policy för Ålands demilitarisering och neutralisering som landskapsregeringen överlämnade till lagtinget i november förra året. Och vad sa då fredsforskarna? Ja, att Ålands status, Ålandskonventionen eller Ålandsexemplet kan ha betydelse än i dag snart 100 år efter tillkomsten, men bara i vissa fall. Att Ålandsexemplet borde marknadsföras mer, att Åland kunde bli en kärnvapenfri zon, att ett tänkbart militärt hot kan orsakas av den rysk-tyska gasledningen Nordstream som går i havet inte alltför långt från Åland. Vår reporter Ulf Weman träffade de tre experterna efter seminariet och frågade först Hanna Smith om den senaste tidens dramatiska händelser i Ukraina kan innebära ett större hot mot också Finland och Åland.