Att se roboten spela upp en polka a la James Last är en smått surrealistisk upplevelse. Lampor blinkar i takt med trumslagen, som utförs av metallarmar. I taket hänger ett gammalt toalettlock av trä som klapprar. Armarna rör sig med mikrosekunders precision med hjälp av solenoider, som i sin tur får sin input via MIDI-boxar, kort inköpta från USA, Storbrittanien och Frankrike. På en av trummorna, byggd av en gammal vintunna, sitter en docka av Grodan Kermit med armarna fastsatta vid trumpinnar, som maskinens ansikte utåt.
- Det började som en plojjgrej, men den har fått hänga med, säger Kangashaka.
Trumroboten har varit ett hobbyprojekt för honom, och han har en dröm om att en gång kunna sätta ihop en hel orkester av självspelande skrotinstrument på en släpvagn och köra omkring med den.
- Jag skulle vilja bygga ett gäng instrument helt av skrot. Bland annat har jag haft planer på att bygga en sorts orgel som skulle blåsa in luft i halsarna på ölflaskor. En ölorgel helt enkelt. Det kan låta lite som en panflöjt.